En bra skolstart för högkänsliga barn

Högkänsliga barn, som inte också har utåtriktade eller spänningssökande drag, behöver ofta längre tid på sig att vänja sig vid nya situationer och miljöer. Därför behöver de ofta mer ro, struktur och trygghet vid skolstarten än de flesta andra barn. Små anpassningar kan ha stor effekt för högkänsliga barns trivsel vid skolstarten. Viktigast är trygghet, värme och att få hjälp med att förebygga och hantera överstimulering.

Hur känner vi igen högkänsliga barn?

Forskning pekar på att 15-20 procent av alla barn föds högkänsliga – lika många pojkar som flickor. Typiska kännetecken är, att högkänsliga barn är känsligare för fysiska intryck som ljus, ljud, smärta, värme och kyla. De blir ofta lättare överstimulerade av förändringar, byten av aktiviteter, konkurrens och tidspress. Högkänsliga barn har mer intensiva känslor och påverkas mer av andras humör och stämningar. De tänker till exempel djupare över andras förväntningar, kritik och feedback än andra barn gör. Det finns också ett antal fördelar med personlighetsdraget, såsom begåvning, social inlevelseförmåga, kreativitet och rättvisekänsla.

Högkänsliga barn är mer mottagliga på gott och ont

Studier tyder på att högkänsliga barn blir mer påverkade av belastningar i sin miljö både i och utanför hemmet. De har större benägenhet att bli överstimulerade. Samtidigt kan känsliga barn reagera mer positivt på stöd, förståelse och trygghet under barndomen. Högkänsliga barn är ofta extra mottagliga för de positiva effekterna av förebyggande åtgärder vid skolstarten. Orsakerna till att högkänsliga barn snabbare blir överväldigade av intryck än andra barn är olika, men det finns ändå mycket gemensamt i hur man ger barnen stöd.

“Småsaker” har stor betydelse

Högkänsliga barn lägger märke till nyanser som andra barn missar och påverkas på gott och ont av “småsaker”. Inför skolstarten funderar de ofta mer och djupare över, hur det kommer att kännas att gå i skolan: Förväntar sig de vuxna att jag är aktiv och utåtriktad hela dagen? Får jag lov att gå undan och vila lite utan att betraktas som konstig? Finns det något lugnt hörn på fritids? Föräldrar kan förbereda sina känsliga barn inför skolstarten genom att lyssna på deras tankar och svara på deras frågor. Det finns många böcker som handlar om att börja skolan, som man kan läsa tillsammans med barnet. Äldre syskon eller andra barn kan berätta om hur det var för dem att börja skolan och vad man gör där. Det är också bra om förskolan tar med blivande skolbarn på besök i skolan någon eller några gånger.

När de har börjat skolan, lägger känsliga barn märke till små förändringar och sinnesstämningar, till exempel hur lärarens röst låter och om det finns barn runt dem som är ledsna, rädda eller behöver hjälp. Högkänsliga barn känner obehag om det är oordning i klassrummet eller om där är för varmt, för kallt eller för starkt ljus. De reagerar ofta starkt på kollektiva tillsägelser och bestraffningar. Då kan de tänka: Var det speciellt jag som gjorde något fel?

Eftersom högkänsliga barn har ett nervsystem som behandlar alla intryck med större djup, blir de trötta och överstimulerade när en situation är för intensiv eller varar för länge. Att lägga märke till mer kan vara en stor fördel för barnen. De klarar sig ofta anmärkningsvärt bra i skolämnena och är socialt kompetenta i skolan, när de är lagom stimulerade. Men när det händer mycket runtomkring dem, behöver de ofta fler pauser än andra barn, för att bearbeta alla intryck och komma till ro.

Viktigt vid skolstarten: mindre stimulans och mer trygghet

Det är till stor hjälp, att föräldrar, lärare och andra pedagoger känner igen tecknen på att ett barn är högkänsligt. Då kan de ta hänsyn till, att barnet är mer mottagligt. De två viktigaste nycklarna för att säkerställa en miljö som passar känsliga barn, är att minska stimuleringen och lägga fokus på trygghet. Till synes “små saker” kan göra en fantastiskt stor skillnad och ge barnen fysiska och sociala andningshål där de kan hämta energi:

  • stötta barnet i att ta pauser och ha lite ensamtid
  • se till att det finns lugna vrår, dit känsliga barnet kan dra sig tillbaka för att låta intrycken landa
  • se till att barnet känner sig tryggt med kamraten som det sitter bredvid
  • ge känsliga barn extra positiv och varm feedback
  • var försiktig med stränga tillsägelser och bestraffningar, även kollektiva
  • se till att inomhusklimatet är bra
  • betrakta inte känsliga barn som ”kinkiga” eller ”besvärliga” när de reagerar mer på smärta än ett andra barn

När vuxna har förstått de känsliga barnens grundläggande behov av att lugna nervsystemet, finns det många möjligheter att stötta dem. Föräldrar, lärare och andra pedagoger blir ofta positivt överraskade över hur lite som behövs för att skapa en positiv förändring.

Hjälp högkänsliga barn att hantera överstimulering

Högkänsliga barn växer upp i en vardag som är anpassad efter den utåtriktade icke-högkänsliga majoriteten. Därför blir de fortare trötta och överstimulerade än de flesta andra barn. Överstimulering påverkar barnens hjärna och kropp och gör så att välbefinnandet och prestationsförmågan tillfälligt sjunker. Alla barn, oavsett om de är högkänsliga eller inte, visar mindre mogna och kompetenta sidor av sig själva än vanligt, när de är överväldigade av intryck. Då har de mindre ork både socialt och i skolämnena. Överstimulering kan påverka deras självkänsla och deras förmåga att klara utmaningar.

Många pedagoger och föräldrar är osäkra på, hur de bäst ska balansera mellan att utmana och skydda känsliga barn och hur de bäst kan lära dem att klara av situationer som är överväldigande. Ett vanligt misstag är föreställningen om, att man hjälper barnen och gör de mer robusta genom att försöka “bota” känsligheten och göra barnen “normala”. Högkänsliga barn ska inte lindas in i bomull eller betraktas som bräckliga. Liksom alla andra barn, behöver de ibland en kärleksfullt knuff för att prova nya saker. Men speciellt i två situationer är det inte lämpligt att driva på och utmana högkänsliga barn. För det första, i övergångsperioder som till exempel en skolstart, då barnens nervsystem arbetar för högtryck för att förstå allt det nya. För det andra bör man inte pressa barn som har många problem och utmaningar i hemmet.

Trygghet och värme är avgörande i arbetet med högkänsliga barn

Upplevelsen av trygghet, värme och samhörighet utlöser signalsubstanser och hormoner som motverkar de negativa effekterna av överstimulering och förebygger stress som ökar risken för psykiska besvär.

När man är osäker på om barnet är högkänsligt eller om det handlar om problem som behöver diagnostiseras, bör man arbeta för att minska stimulansnivån och öka tryggheten i barnets vardag, innan man ställer en diagnos. Om barnet är högkänsligt, kan förändringar i miljön på grund av mottagligheten, ha en mer avgörande betydelse både på gott och ont. Trygghet, värme och förståelse, är de främsta verktygen som balanserar känsliga barns nervsystem, förebygger psykiska besvär och gör dem redo att möta utmaningar. Detta gäller särskilt vid skolstart, som är en extra kritisk period för högkänsliga barn.